Nu är jag hemma igen, men var väldigt dålig på att uppdatera precis innan jag åkte, så jag tänkte göra en liten sammanfattning av de sista dagarna :) för nej, jag tänker inte fortsätta blogga..;)

I fredags åkte jag och carlotta med jamie och handlade mat till rätterna vi skulle laga och sedan var vi mycket riktigt ute och åt på kvällen, med Jennifer och Mike och tjejerna, det var väldigt trevligt :) Senare kom också ondrej och delar av hans familj :) Närvi hade ätit klart träffade vi några av shannons kompisar på ett annat ställe, där servitriserna, bokstavligt talat, bara hade underkläder eller mindre än så på sig... ganska annorlunda.. det hände en rätt rolig grej när vi var där också, caleb och en av sönerna i  ondrejs familj, Brandon, satt vid ett bord och jag, carlotta och shannon hade precis kommit, så vi var på väg fram till dem. Jag ska även tillägga att det var väldigt trångt, så det tog ett tag innan man kom förbi personer och så. I alla fall, en man står och pratar med killarna och precis när shannon står bakom honom så säger han till dem: "Hon som står bakom mig killar, det är en riktigt cougar". Brandon tog chansen direkt och sa: "det är min mamma" vilket ju nästan var sant.. ;) gissa om den där mannen skämdes ;) men kul var det!  

I lördags gick jag upp ganska tidigt för att  börja göra köttbullar. Jag har aldrig gjort det förut och tänkte ganska många gånger "varför varför valde jag inte något lättare, eller provade att göra dem hemma..", men tro det eller ej, de bev faktiskt riktigt bra, kanske inte fullt like goda som farmors, men inte långt ifrån.. ;) 
     På eftermiddagen tog vi all vår mat och åkte till "the farewell dance". Där fick vi smaka på en massa olika maträtter från olika länder, tror aldrig att jag har varit så mätt haha..;) och jag måste säga att det italienska maten var bäst, kanske inte helt oväntat..;) men mina köttbullar gick också åt :) Efter maten skrev vi på varandras camp t-shirtar, tackade för de här veckorna, blev avtackade med presenter, dansade, tog en massa kort och till slut var vi även tvugna att säga hejdå.. Jag hade trott att jag skulle gråta jättemycket, men eftersom jag skulle träffa de flesta på flygplatsen dagen efter också, så var det inte så farligt.. Men det är klart att det var jobbigt ändå, jag är fortfarade så fascinerad över hur man kan komma varandra så nära på såhär kort tid, det känns som att jag känner de här personerna bättre än vissa i Sverige, inte mina närmaste kompisar såklart, men andra som man umgås med ibland :)

     På vägen hem kom shannon på att hon inte hade tagit med oss till KOHL, så vi åkte dit och kollade lite innan vi åkte hem och bakade kakor och klippte carlottas hår ;)

I söndags sov jag länge och sedan åkte vi till en kinarestaurang där vi träffade alla campers som skulle åka hem och deras familjer :) När vi hade ätit åkte vi till flygplatsen, där vi sa hejdå till 9 campers (några hade åkt tidigare på morgonen och vissa åkte senare). Det var otroligt sorgligt när jag tänkte på att jag kanske aldrig mer kommer att träffa vissa av dessa personer igen.. väldigt sorgligt och nästan alla grät.. sedan var det bara jag, johanna och karim kvar och jag fick säga hejdå till karim också eftersom vi inte skulle träffas mer innan båda åkte hem.. 
     Sedan gjorde vi en favorit i repris och åkte och shoppade för att trösta oss, det var jag, johanna, jamie och shannon :)  det funkade dock inte lika bra som tröst den här gången. vi åt middag på en restaurang innan vi släppte av johanna hemma hos henne. När vi åkte därifrån grät jag mycket, för det enda jag kunde tänka var: "Nu är allt det här över...".
     När vi kom hem packade jag, och blev väldigt förvånad över att allt fick plats i mina väskor..!  

I måndags packade jag klart det sista och sedan åkte jag, jamie och caleb och mötte upp shannon för lunch, min sista hamburgare! .. Sedan åkte vi till flygplatsen, där vi träffade kristina, och även hannah och emma, som skulle åka senare på dagen :)
     Usch, det var verkligen hemskt att säga hejdå, jag och shannon grät jättemycket båda två och caleb sa "mamma, har du någonsin gråtit såhär mycket?" vi lovade varann att vi måste ses igen och Jamie och shannon sa att jag var tvungen att komma tillbaka, om de så ska betala min biljett..;) och jag SKA åka tillbaka, det har jag lovat mig själv :) sedan sa vi hejdå till emma och hannah också och påbörjade resan hem.. 

Hemresan gick bra och smärtfritt, vi fick vänta i London i 3,5 timmar, men det kändes som att det, och hela resan, gick fort och plötsligt var vi på arlanda där mamma, pappa och marcus väntade på mig :) På kvällen hade vi en middag för en del av släkten och Filippa och Freja kom också, så det var väldigt trevligt :)

     Jag tycker att det är skönt att vara hemma, men jag måste ändå säga att jag längtar tillbaka otroligt mycket, jag saknar familjen och alla andra underbara människor jag har träffat den här sommaren... En sak är säker, det här har varit en "life changing experience" och jag är så glad att jag tog chansen och åkte! :D Kommer aldrig att glömma den här upplevelsen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag på svensk mark igen, kom hem sent i söndags kväll. Eftersom ingen annan i familjen var hemma hämtade min kusin mig och jag sov hos dem, i den skönaste sängen på 2 månader, och med ett riktigt täcke! Lyx!   Flygresan var låång och jag är...

Ja, tiden gar otroligt fort! Kan inte fatta att jag kommer att vara hemma om en vecka..! Dagarna pa barnhemmet ar ganska lika varandra, jag umgas med barnen, diskar, sopar, serverar mat, hamtar vatten... Tyvarr var Anna tvungen att sluta tidigare an ...

...pa fem veckor. Att blogga ar inte min starkaste sida, speciellt inte utan internet. Sista dagen i Malawi hade jag planerat att sitta vid en dator ett par timmar, men de tre forsta internetstallena jag gick till var stangda eller hade inget interne...

Hej! Jag lever och har det bara bra! Det här är första gången jag har internet på två veckor (därav inget bloggande...). Tänkte försöka ge en relativt kort sammanfattning om allt jag har varit med om de senaste två veckorna, vet verkligen inte vart...

Nu är det inte långt kvar.. Om 6 timmar sitter jag på planet! Det känns nervöst och helt overkligt och jag tror inte att jag riktigt kommer att förstå det förrän jag är där. Jag har i alla fall sovit gott inatt och det var nog bra, för igår kände jag...